19 November, 2011

Jag syr och andra syr och ibland syr vi samma sorts saker och ändå ser de så olika ut

Hittade in på en blogg nyss där det lottas ut en husqvarnatomte. Just en sådan som ligger här i paketet och väntar på att jag ska få tid att prioritera just sömnaden av denna. Men varför sätter jag då inte igång och syr den? Jag är så snäll att jag lägger min tid på att sy till andra och hinner med att sy till mig själv och hinner inte sy de presenter som jag skulle vilja ge bort. Alltid så blir jag uppmärksam på detta samma dag som jag ska iväg på en inbjudning. Skomakarens ungar och smedens märr - jo det ser så ut hemma hos mig.

Inte ville jag ta glädjen ifrån någon annan att vinna just denna tomten men då jag läste att hon gjort om mönstret till ett mindre så nöjer jag mig med om jag får ta del av mönstret.

21 May, 2011

Inte lätt att vara läskunnig.

Igår försökte jag mig på en storstädning bland alla pappershögarna - seriöst försökt vill jag lova - tyvärr var jag läskunnig och fastnade i vissa av högarna. Funderar på om jag ska göra ett nytt försök idag - till min vägledning hade jag en skrift som jag lagt på min hemsida. Lättare eller svårare - jag tror jag börjar scanna istället så jag slipper alla pärmar. Var blev det papperslösa samhället av?

www.kreativtrum.se/vardehandling.htm Jag har glömt att göra en länk där. Du måste klicka på länken ovan för att komma direkt.

En god vän påminde mig om att inte glömma att ta backup på datafilerna sen, helst gärna 2 st.

Jo jag tänkte faktiskt på detta - hängsel och livrem. Kanske på ett externt minne och på en sticka - kanske en dvd också - å andra sidan så blir det endast tre saker att hålla reda på istället för alla pärmar och brevmappar.



Jag funderar ibland på om allt sådant här sparande om man skulle råka ut för brand eller översvämning - då försvinner ju alla sparade pärmar - hamnar man i klistret då ifall skatteverket får för sig att kolla upp en igen - risken är liten - lilla jag är ju ganska ointressant men man kan ju aldrig veta.

Typiskt mig jag skulle bara kolla några mail och plötsligen satt jag med jobbets mail och plötsligen så hade det gått massor av timmar. Det var ju hemma jag skulle rensa ju..... Nu ligger alla mina egna högar kvar och det har blivit kväll redan - var fan tog denna dagen vägen.

En tom brevlåda och en tyst telefon

Funderar på en sak: Om jag lägger av med facebook - tappar jag då kontakten med alla mina vänner? För det verkar som om alla är på Facebook och skriver eller på sina bloggar - min Outlook håller på att damma ihop - speciellt nu när jag äntligen lyckats få bukt med alla spamen. Så jag inser att vill jag ha fortsatt kontakt med mina vänner så måste jag tydligen stanna kvar på Facebook.

Trist egentligen - det var bättre förr eller?

Brevlådan är också så ointressant att jag tömmer den bara några gånger per vecka. Räkningarna springer ju inte ifrån mig och den reklam som ändå ramlat dit är ändå så ointressant.

Jag saknar en brevvän - eller är det en brevvän jag saknar - jag kanske i själva verket saknar en riktig vän att dela mitt boende med.

Jag försökte sjunga en sång för en stund sedan och noterade att jag inte kunde ta en enda ton - halsen var helt igentorkad - men det kanske den blir när man inte använder den. Hur avhjälper man nu detta?

Visst jag kan ta och ringa till någon - rösten måste i alla fall då komma igång - men vem har tid att prata med lilla mig på en lördagskväll. Oftast när jag ringer så sitter den jag ringer och äter eller har gäster eller är upptagen - så man drar sig för att ringa nästa gång - vad är klockan och vad kan han/hon göra nu - passar det sig att jag ringer? Våra äldre känner nog så här - som en belastning när man egentligen bara vill prata en stund. Nutidsmänniskan har inte tid med sociala kontakter - familj och barn, jobb och hobby tar för mycket tid. Nä så det är inte lönt att ringa heller.

Så vad gör man då åt en tom brevlåda och en tyst telefon - jo man återvänder till Facebook och spelar några spel och försöker slå facebookvännernas resultat. Förhoppningsvis så dyker det upp någon som har lust att skriva en stund - eller inte.