Så fel det kan bli

Så fel det kan bli när man inte tänker på konsekvenserna

https://www.facebook.com/UppskattatSE/videos/1099808130098561/

Denna film kan endast ses om du har facebook. Den handlar om hur ett ungt par behandlar sin äldre släkting på ett förnedrande sätt med att inte få sitta med vid matbordet pga söleri och fumlighet. På slutet uppmärksammar deras barn hur fel detta är och får föräldrarna på andra tankar.

Efter att ha sett denna så slår mig just en tanke - jag kommer från en stor familj (är nr 5 i syskonskaran) och vid stora middagar så dukades det fint på matbordet och alla barn sattes vid ett eget bord med mindre ömtåligt porslin o glas. När vi samlades var vi 12 vuxna och säkert minst 8 ungar. Kanske var mamman och pappan uppväxta med att barn satt vid eget bord där det inte gjorde något ifall de sölade ner och med denna anledning inte tänkte sig för. Hade det varit jag så hade jag lagt en vackert bordsunderlägg där farfadern skulle sitta och kanske gett honom mindre ömtåligt porslin och glas så han inte behövde känna oro för att råka slå sönder något. En dialog helt enkelt mellan den äldre fumlige och de unga. Kanske hela familjen kunde välja mera ömtåligt porslin. Min man fick Parkinson och så löste vi detta men genom en dialog och förslaget var faktiskt ifrån honom själv. Men det ger ingen fin story.

Inlägget med barnet är nog mera symboliskt för att väcka upp hur vi behandlar våra sjuka barn och vuxna. Min svärmor hade alltid bordsunderlägg när hon serverade mat till sin familj. Alla spillde utanför. En dag påtalade hon förvånad att jag aldrig spillde utanför och förundrades över detta. Så jag var tvungen att tänka tillbaka på min barndom. Vi spillde helt enkelt inte utanför då vi visste att det var så jobbigt för mamma att tvätta de stora dukarna.

Men denna story är nog mera för att visa på hur klumpiga vi ibland är mot de som har ett handikapp - man visar irritation och är otåliga.

Däremot så förväntar jag mig att folk respekterar och är rädd om det som de använder och sitter på. Servetter är inget som ligger på bordet för att det ska så vara - de är till för att man inte kladdar ner sig själv och annat. Jag älskar gamla filmer där gubbarna fäster servetten i kragen för att skydda både skjorta och väst och byxor. De ville se rena ut när de var klara och det var svårt att tvätta. Men alla fläckar går inte bort - inte ens fastän reklamen lovar detta. Att tänka på t ex när man tar sås - att låta såsskeden få droppa av först innan den lämnar skålen. Många låter det rinna på kanten, duken och över kanten till egna tallriken för att sen lägga tillbaka såsskeden rakt på kladdet i såsskålen så nästa direkt blir kladdig av att ta sås. Assiett vid kaffebordet är inte enbart för att lägga upp sina kakor på - de är även till för att kunna följa med kakans väg mot munnen som kakan har en tendens att droppa eller smula sig. Det är inte meningen att soffa och fåtölj ska behövas sölas ner av att man inte orkar detta (eller använda servetten).

Drinken med nötskålen, de feta chips eller dippen - de ska inte lämna spår efter sig - värdfolket uppskattar nog att armstöden på fåtöljen eller mattan är lika rena efter festen som innan.

Olyckor kan hända och gör så ofta - men om man vet med sig att det inte handlar om slöhet eller nonchalans så är nog värden överseende även om det ställer till med en massa extra besvär med att få det rent.

Idag har jag en känsla av att barn inte får lära sig att hålla det rent och fint runt om sig och speciellt om de är borta. De får ofta en kaka i farten för att föräldern ska få sitta i fred och slippa bli störda och att soffan eller mattan kladdas ner görs det ingen notis om.

Jag låter kanske tråkig men för mig är en glädje att få ha det rent och fläckfritt. Jag är själv superrädd om mina saker. Jag har gärna gäster men jag förväntar mig att gästerna bara gör slut på förtäringen och inte inventarierna.

Jag är medveten om att jag målar mig själv in i ett hörn. Jag klädde om mina fåtöljer för oerhört mycket pengar och skulle älska att få visa upp dem men att få ha dem lika fina som när jag köpte dem. De har stora överdrag över sig just endast pga att jag inte kan vara säker på att de förblir fläckfria. Jag kan också förstå det är med finrum som man hade förr - just för att man ville ha något där som man var extra rädd om. Jag även skratta åt amerikanska filmer där de låter skyddsplasten sitta kvar på soffdynorna för att hålla dem fina och rena - men jag förstår varför. Jag förstår att folk köper på Ikea - billigt - gör inget om det slits eller smutsas ner - det går ju så lätt att köpa nytt men så vill inte jag leva.