Vad en bok kan sätta igång.

Igår så lyssnade jag ut en hel bok - jag kunde helt enkelt inte sluta. Svinahugg av Marianne Cedervall.

Det gav mig många tankar och jag tänkte på hela min utbildning som jag gjort under Terry Evans vingar. Jag kände plötsligen en sorg över att jag slutat meditera - men att meditera i ett hus som aldrig är tyst är ju helt omöjligt. Idag så är sambo iväg på eget nöje och jag tog tillfället i akt att få njuta av en meditation. Jag saknade healingen och tänkte på healingen som Birgitta gav mig på en utbildningsdag - den healingen kommer jag nog leva hela livet på.

Det var en lektion där vi skulle ge varandra helande healing. Jag tilldelades en helt underbar person som heter Birgitta. Jag hade väl inga speciella tankar inför healingen så jag var inte beredd. Birgitta startade upp enligt ceremonin och plötsligen kändes mitt huvud som ett ägg. Mitt huvudet kändes som ett ägg i en äggkopp där man slår av toppen för att kunna gröpa ur ägget. Nu var det inte ett slag utan huvudet kändes som om det öppnades på det sättet. Känslan som följde var att hela hjärnan lämnade huvudet och for upp i universum. Jag satt som förstummad och undrade var min hjärna tagit vägen och när healingen var över så kände jag hur hjärnan kom tillbaka - landade i huvudet igen och locket lades på. Känslan efter healingen går inte att beskriva men hela mitt liv blev förändrat efter healingen, som en pånyttfödelse.

Efter healingen så ändrades min arbetssituation - dvs jag orkade ta tag i den. Min hälsa förbättrades i raketfart och min värk (fibromyalgi) sipprade sakta bort. Jag blev gladare och positivare.
Så med en friskare kropp och en bättre psykisk hälsa orkade jag byta jobb och allt blev bara bättre och bättre. Så pass bra att jag några år senare även släppte in en ny man i mitt liv.

Men! Inget är så bra att det varar för evigt - eller varar det för evigt men att man måste underhålla det för att det ska hålla? Ja där har jag min fråga just idag. Stressen på jobbet började sakta sänka mig - jag kände att den gamla väggen närmade sig i lite för hög fart. Vad ska jag göra, tänkte jag. Läkaren ville sjukskriva mig en tid - men det ville inte jag. Min erfarenhet av sjukskrivning är att ge efter att sluta kämpa framåt - som att slå sig ner och sluta kämpa. Rätt eller fel? I det svaret härjar många profetior - regeringens och läkarens. Hur som helst så bestämde jag mig för att inte ge efter och vad händer då - jo den förbannade djävla fibromyalgin ställer sig och hårdbankar på ytterdörren och vill in. Inte fan vill jag släppa in den igen men rädslan för att den ska vinna tar lite musten av mig. En sömnlös natt med värk överallt i kroppen. En känsla av att en ångvält kört över mig vaknar jag upp till en ny dag. Då längtar jag så efter Birgitta och hennes healing.

Sambon åker iväg och kollar på motorsport och jag letar upp cd med Bergsmeditationen som Terry lärt ut. Placerar mig på sängen och försvinner iväg för en timme och låter kroppen på medialt vis få sväva ut i rymden i viktlös tillstånd. En skön känsla infinner sig och jag inser att jag måste få kräva flera ensamstunder i total tystnad för att få meditera igen.

Men! Hur gör man för att den andre partnern i ett samboförhållande inte ska känna sig obekväm med ens önskemål. Bara för att man är sambo så behöver man ju inte dela/delta i den andres intressen - men det måste finnas utrymme för att få ha egen tid. Vi har olika intressen - ibland mycket olika. Sambon älskar motorer och mecka och det får han göra så mycket han vill - bara han låter vardagsrummet och resten av inomhuset vara fritt från denna aktivitet. Ett av mina intressen är sömnad - men som jag lagt på hyllan sedan ett halvår tillbaka då orken tog slut. Det andra intresset är det mediala och detta intresse har jag lagt locket på för att jag inte orkar motivera min tro - jag som alltid levt efter att alla är saliga i sin tro - har slutat att tillåta mig själv att ägna mig åt min tro. Jag är inte fanatiker utan på vissa bitar kan även jag känna misstro - men det är en valfrihet som jag måste få ha utan att behöva försvara mig.

Så när jag lyssnat färdigt på boken så inser jag att jag lyssnat på den för fem år sedan. Handlingen kändes igen - men ändå inte - men det var kanske en liknande bok - eller är det samma - hur som helst så lyssnade jag färdigt och är ändå inte helt säker om jag lyssnat på den förut eller har jag bara drömt boken? Boken fick mig att vakna upp och inse att jag saknade vissa bitar av mina intressen och framför allt min meditation.

I meditationen kände jag att jag måste plocka tillbaka mina intressen och vårda dem. Ta tag i hemmet och rensa ut energislukarna. Intala mig att mitt jobb är bara ett jobb och jag kan ersättas på sekunden om jag slutar - kanske kan det ge mig ro i själen igen.

Å Birgitta jag saknar din healing......

Vad är en jobbsysselsättning?

Ny dag tog sin början och allt har gått bra tills nu - plötsligen så kommer irritationen över mig igen. Om ändå mitt huvud ska vara upptaget av en jobbrelaterad fråga så borde jag ju sätta upp det som arbetstid eller?

Jag började rensa mail - det finns ca 2000 som inte är markerade som lästa - många från olika grupper - men idag har jag slängt 1000.

I grupper på Yahoo Groups så dundrar ibland mailen in - någon skriver något precis som här på facebook och folk svarar. Här på facebook missar man vad som skrivs som man inte är aktiv läsare hela tiden men på yahoogroups så ligger mailen kvar. Ibland kan de innehålla så få ord att de bättre skulle passa in på facebook. Så det är inte konstigt att det ligger 2000 olästa mail i min brevkorg. Men att slänga dem är inte lätt - rätt som det är så står det något bra i dem som man vill spara.

Egentligen hatar jag både mail och facebook - jo hatar - det stjäl för mycket tid och släcker så mången äkta fysisk vänskap. Även om jag har massor av vänner här så har det inte resulterat i att jag  träffar flera i verkliga livet. Dock så har jag trevliga pratstunder med de som bor för långt bort för naturlig träffmöjlighet. De som nära slocknar mer och mer och det gör mig ledsen.

Vad diskriminerande chefer och den berömda procenten kan ställa till det.

Min motivationsmorot ruttnade igår.

Tänk vad lönelistor kan ställa till det men man får väl vara glad att man har ett jobb - för det finns de som aldrig kommer dit.

 

Men för min egen person så ligger en gammal särbehandling/diskriminering (av en nu pensionerad chef) som en propp i flaskan. Man kan inte höja lönen tillräckligt för då får man större procentuell höjning än arbetskamraterna - trots att man ligger flera tusen under dem. Ett underligt system.

 

Man blir inte rik på lovord och klappar på axlarna och leende i korridorerna - nä uppskattning ger mest utdelning i lönekuvertet. Så jag tappade min motivation idag.

 

Min man sa när han levde att jag var så snäll - men jag tror att det är dags att låta hornen, svansen och klövarna få växa ut snart eller ska man ta tjänstledigt och söka annan tjänst på prov - det kan ju nästan inte bli sämre.

 

Fan också - att jag älskar mitt jobb - det försvårar mitt beslut.

 

Ny karriär som tiggare

Jag kanske skulle göra som tiggarna - sätta sig en timme utanför entrén med en konservburk i handen och sen sätta sig där igen på lunchen och innan alla slutar - undrar hur mycket jag skulle få ihop. Hålla på så till ledningsgruppen inser att det är pinsamt och höjer min lön - nä det är nog en dum idé - jag kanske får sparken istället. Men det kan ju även vara lönande (har jag hört) - jag kanske blir rik på kuppen.

 

Nya morötter

Nä jag får hoppas att det ligger en bunt med nya färska morötter på min arbetsstol när jag anländer på måndag - och så får jag fantisera om att jag är en kanin och bli glad.

 

Min dotter Henrietta tyckte att jag skulle säga ifrån men tyvärr så hör det till en svunnen tid och hör hemma hos ungt välutbildat folk - inte gamla tanter som står med ena foten in i pensionen.

 

Jag kanske inte är värd bättre?

Just nu går jag bara omkring och är ledsen - vet inte om jag vågar/orkar bråka. Men gnistan i mig började avta. Man brukar ju säga att man får vad man betalar för. Köper du billigt virke så får du bara beredd på att det är dålig kvalitet men om du lägger till pengar och köper en dyrare så har du större förutsättningar att du får en bra vara. Sen kan du ju gå på en nit och betala dyrt för dålig vara - kanske är det så jobbet tänker - ve och fasa.

 

Räkneexempel

Nä jag tror att det där med procenten som ställer till det. Har du har du 26000 och får 2,85 % dvs 750 kr så får du fortfarande mindre i lönekuvertet än någon som har 27000 och får mindre procent 2,6 % (avtalet) dvs 700 kr. Så länge det räknas efter procent så lär gapet bara öka. För att rätta till det borde ledningen öka upp min lön till övrig administrativ personals nivå och därefter bedömas per år. Men livet är fullt av orättvisor.

 

Nytt jobb sökes

Är det någon som har ett ledigt jobb att erbjuda till en vettig lön? Nä jag antar det - jobb växer inte på träd. Vem skulle vilja ha en 63 årig kvinna som de senaste 25 åren enbart haft en arbetsgivare. Att rollerna växlat och ansvarstagandet ökat spelar ju ingen roll - löneutveckling sker bara vid byte av arbetsgivare.

 

En vän tyckte att jag skulle vända mig till JämO - men till JämO borde jag vänt mig till för flera år sedan då den pensionerade chefen kränkte mig vid varje löneförhandling.

 

Några diskriminerade kommentarer från den nu pensionerade chefen kunde vara så här:

Vid en löneförhandling så började han redan när han steg in i mitt rum med följande kommentar: -Personalavdelningen har sagt att vi inte ska premiera administrativt folk - de är så lätta att byta ut sa personalchefen på ett chefsmöte inför löneförhandlingarna, så därför blir din löneökning inte stor. Att i det läget påpeka att man uppfyllt de kriterier som ska ligga till grund för högre lön - var i och med detta lönlöst att motivera. Jag var ju administrativt folk!!!

 

Vid en annan löneförhandling påpekade jag när jag insett att argumenten för att få honom att ändra sig var lönlöst: -Ja du, inte lär jag ha råd att bli pensionär med den här lönen! Hans kommentar på detta var nog bland det mest kränkande man kan tänka sig: -Du sitter på din pensionsförsäkring! Va? sa jag - vad menar du? Sälj ditt hus och flytta ut till ett torp på landet så lär du nog ha råd att bli pensionär, sa han. -Så du menar att jag ska lämna mitt hem, mina barn och vänner och bosätta mig i ett gammalt torp på landet, sa jag. Han svarade: Ja vissa saker får man försaka......

 

Så med denna historik i löneutvecklingen så inser man att det aldrig tar slut - jag är fortfarande administrativt folk - jag har fortfarande titeln assistent - och man satsar fortfarande på nyckelpersoner som hoppar från arbetsgivare till arbetsgivare för att pressa upp lönerna.

 

Varför håller ledningen ner lönerna då?

För de unga och nyutbildade som inte hinner in i jobbet förrän de antingen har hittat ett nytt jobb eller föder barn. Just nu är det en epidemi som är mer än smittsam på vårt kontor - alla nya blir med barn nästan så fort de är fast anställda.  Projekten i kommunens utveckling blir lidande på omsättningen och då måste man ta till de medel som står till buds för att få personerna att stanna kvar och slutföra det som de påbörjat - dvs locka med högre löner.

 

Lönelistor

Vad hade hänt om jag inte fått se lönelistan? Jo jag skulle i min enfald fortfarande tro att jag låg i nivå med övriga administratörer eftersom min löneökning dock inte varit låg sedan jag fick ny chef. När jag nu fick ta del av listorna insåg jag att jag aldrig kommer att värderas rättvist för vad jag gör och att jag är för gammal för att starta om. Nä fy fan för procenten!